Mörker-fobi

Denna kväll har spenderats hemma hos Micke, Lotta & lilla Nadja. Mysigt som vanligt! Fast Nadja satt mesta dels av tiden inne på sitt rum helt inne i Tvn.
Jag kom precis in i värmen. Var ute sista rundan med Tyson. Skogen är helt mörk, men jag envisnas ändå med att gå in där. När jag väl är mitt i skogen så börjar Tyson bli uppmärksam på saker och ting. Han stannar upp och öronen spetsas så lyfter han på ena framtassen. Det resulterar i att jag med stannar upp, tittar åt det håll Tyson har fått syn på nåt. Så lyssnar man extra noga. Det är då man börjar "se" något långt borta på stigen och börjar "höra" pinnar knäckas mm. Igentligen är det väl bara mina nerver som spökar. Men varje gång tänker jag"va tusan skulle jag in här och göra?".

Jag är så extremt mörkrädd! När jag var liten var jag en sån som hade ett spöke i garderoben eller ett monster under sängen som skulle ta tag i mina fötter om jag gick upp. Innan jag ska gå in i mörker så skaffar jag mig en massa av mod och intalar mig själv att det inte är något som är annorlunda när det är mörkt som ljust eller att jag bara är så otroligt töntig mm. Men jag ångrar mig alltid när modet tagit slut och jag står där i mörkret.
Nej, mörker är nog en av mina största rädslor.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0