.

Har gått en promenad på ca en timma. Ett andra försök på att hitta en runda att gå här omkring så man slipper vända för att gå samma väg hem. Så trååååkigt. Först träffa vi på en älg (efter min mammas panikattack när vi sist träffade på en älg. Så har det skapat lite rädsla hos mig också). Vi gick med rask takt bort därifrån och kom ut på en annan åker, där dom precis hade gödslat. Men jag vägrade att gå tillbaka till älgen, så det var bara att traska. Tror ni Tyson trivdes på en nygödslad åker? Jaharå! Var som paradiset. Han rullade och var så lycklig. Fast än tillsägnignar så kunde han inte motstå. Tillslut kom vi till en väg, då vi insåg att vi var mot östraryds hållet. Så gick vi snart på en äng igen för att "gena" hemmåt. Åker efter åker. Tillslut kände vi igen oss, vi var nästan på hemmaplan. När det var en å som gick längst hela ängen. Så vi fick följa den runt ängen. När vi tillslut kom till slutet av ån, var det istället ett staket. Det var nästan på gränsen till att bryta ihop, eller bygga sig en kojja och bosätta sig ute på ängen. Vi fick krypa genom snår, taggbuskar mm. Gena genom ett dagis, upp i en skog. Och sen våran port! Våran lägenhet! 

Känns som att jag ska låsa in mig i hemmet. Kan nån bomma igen dörren?